BÄLLSTA FF

Officiell hemsida

Vår spelarutbildning

Barn- och ungdomsidrott

Barnidrott

Med barnidrott avser vi idrott upp till och med 12 års ålder. Här handlar det om en lekfullhet och att prova på, för att därigenom utveckla fysiska grundförutsättningar och skapa ett livslångt intresse.

 

Ungdomsidrott

Med ungdomsidrott avser vi åldrarna 13-20 år. Principerna om lekfullhet och allsidig träning, som gäller inom barnidrotten, bör även prägla verksamheten under de första åren inom ungdomsidrotten.

 

4-8 år: Leka Fotboll

9-12 år: Lära sig Fotboll

13-20 år: Utveckla Fotbollsspelet

Senioridrott

Under uppdatering

Träningsverksamhet och åldersgruppen

Vår träningsverksamhet ska bedrivas utifrån Svenska Fotbollsförbundets riktlinjer och vi utgår ifrån dessa. Fotbollens Spela, Lek och Lär är startskottet och efterföljande utbildningar är vitala delar av arbetsredskapet i vår träningsverksamhet.

 

Den egna åldersgruppen inom Bällsta FF är den trygga plattformen att utgå ifrån och som de aktiva utan undantag tillhör. Vi tror att de aktiva ska utbildas inom sin egen grupp/årskull och att laget behålls intakt inom årskullarna. Precis som att barn utbildas i samma klassrum/årskull i skolan, fast kanske i olika böcker/individuellt i klassrummet om så behövs.

Vi tror att den sociala gemenskapen och tillhörigheten är en mycket stark faktor till ett långt fotbollsintresse.

Därför vill vi utbilda i stora grupper och därför tävlar alla våra lag gemensamt på den nivå där laget/årskullen i sin helhet kan prestera, inte utifrån den för tillfället ”mest utvecklade” spelaren och inte heller utifrån den för tillfället ”minst utvecklade” spelaren. Om en årskull har flera lag tävlar alla årskullens lag på samma nivå i barnfotbollen. Både framgång och besvikelse är viktiga byggstenar i lagen och för den personliga utbildningen. Spelare som behöver extra utmaning erbjuds rotationsträning genom att byta ut en av sina träningar med sin ordinarie träningsgrupp mot träning med åldersgruppen ett år äldre under några veckor. Spelare som precis börjat i laget kan få anpassningar i början för att möjliggöra för dem att tillgodogöra sig tillräckliga kunskaper. Detta innebär bl.a. att om laget har anmält matchlag på olika nivåer så kan dessa spelare undantas från rotation mellan nivåerna tills huvudtränaren ser att det är lämpligt och en god matchupplevelse kan erbjudas.

 

Vi tror fortsatt att barn och ungdomar utbildas bäst med jämnåriga även i de äldre årgångarna.

De aktivas individuella utbildning ställer höga krav på våra ledare som kontinuerligt även dem behöver vidareutbildas.

Vi utbildar våra ledare internt och tar även hjälp av Svenska Fotbollsförbundet samt SISU Idrottsutbildarna.

Nivåer - hur tänker vi?

I Bällsta FF använder vi oss av pedagogisk nivåindelning  som bas. Pedagogisk nivåindelning innebär att dela en grupp vid träning för att genomföra övningar anpassade efter individens kunskaps- och utvecklingsnivå. Pedagogisk nivåindelning innebär inte en fast indelning i träningsgrupper utan präglas av stor rörlighet och flexibilitet. Pedagogisk nivåindelning är tillfällig och situationsanpassad
och kan därför ske redan från 10 års ålder. Då spelarnas ambitionsnivå och prestationsnivå inte nödvändigtvis alltid linjerar hos en spelare och dessutom kan variera över tid ser vi det som viktigt att skapa en miljö där dessa variationer kan hanteras dynamiskt och därmed skapa förutsättningar för spelarna att få den utveckling som situationsanpassat är lämpligast.

 

Organisatorisk nivåindelning innebär fasta grupper för träning och match där syftet fortfarande är underlätta inlärning och utveckling anpassat efter individens kunskaps- och utvecklingsnivå. Organisatorisk nivåindelning är inom Bällsta FF inte tillåten före 15 års ålder, men från det år spelarna fyller 15 år, tillåts bildande av organisatoriskt nivåindelade grupper.

Juniorverksamhet med första lag från 15 år

Från det år spelarna fyller 15 år kan årskullen  bilda ett första lag och ett andra lag. Bildandet och indelningen skall ha sin utgångspunkt i spelarnas utvecklingspotential och inte nuvarande verkningsgrad, dvs hur pass stor effekt spelaren får ut just nu. Effekt har i den här åldern ofta mer att göra med spelarens fysiska mognad.

Ingen toppning av lag upp till 15 år

Riksidrottsförbundets definition av toppning

”En form av selektering som innebär att de bästa vid ett givet tillfälle får en eller flera av följande fördelar i tävlingssammanhang: en given plats i laget, mer speltid eller av de aktiva betraktat en attraktivare position i laget/gruppen.”

 

Vi i Bällsta FF vill skapa ett så bra utvecklingsklimat som möjligt för våra spelare och därför tittar vi på vad forskningen säger och vad förbundet förordar. Här nedan finns en del svar från Gunnar Pettersson, barn- och ungdomsansvarig på SvFF angående frågor som Varför är det fel att toppa laget? och Vad är riskerna med att dela upp barn i en ”bättre” respektive ”sämre” grupp?

 

10 frågor om toppning

  1. Varför är det fel att toppa laget inom barn- och ungdomsfotboll?
    – Vi vet från forskningen att det ökar risken för avhopp. Och det är inte bara de som blir bortvalda som tenderar att sluta med fotboll. Det gäller även de som får spela mer. Ur ett långsiktigt perspektiv finns det alltså många risker med toppning, inte minst då vi inom svensk fotboll vill att så många som möjligt ska hålla på så länge som möjligt.

  2. Finns det fler risker, förutom att spelare slutar i förtid?
    – Ja, i och med att du skapar ett resultatorienterat motivationsklimat riskerar du att få spelare som är rädda för att tappa sin plats, och därmed att göra misstag. Då kanske man slutar att göra saker som utvecklar en som spelare. Ett exempel är att spelaren bara använder den fot hen är mest bekväm med. Det kan hämma utvecklingen på längre sikt.
  3. Vad säger man som ledare till en förälder som undrar varför laget inte toppas?
    – Det gäller att förklara att utvecklingen inte är konstant för barn och ungdomar. Ibland går den långsammare och ibland går den snabbare. Den ser dessutom olika ut för alla individer. Alla spelare behöver få samma möjlighet att utvecklas genom att spela matcher. Som ledare och förening har man också ansvar mot alla spelare, inte bara de som hunnit längst i fotbollsutvecklingen just nu.
  4. Går det att erbjuda spelare som kommit långt andra alternativ till toppning för att stimulera de?
    – Ja, i äldre åldrar kan man till exempelvis erbjuda de att träna och spela med äldre lag.
  5. Varför är det så fel att försöka nå en vinst i en match genom att toppa?
    – Vi måste förhålla oss både till resultatet i en match och den långsiktiga utvecklingen. Bägge är en viktig del av idrotten. Men om vi ser ”att vinna” och ”att utvecklas” som varsin ände på en skala, så vill vi röra oss mer mot utveckling. Det betyder inte att vi ska sluta att kämpa för att vinna, däremot kan vi använda andra metoder än att toppa.
  6. Är det därför tabellerna slopats för barn under 13 år?
    – Ja, tabellen är en del som bidrar till att skalan går mot resultat. Sen finns det andra delar som också påverkar i den riktningen. Till exempel är resultatet lättare att mäta, vi vet ju direkt efter en match om vi har vunnit eller förlorat medan det är svårare att mäta om vi har utvecklats.
  7. Varför fortsätter vi att jaga snabba resultat?
    – Det finns flera faktorer. Dels att det är lätt att mäta, dels att det finns externa påtryckningar på ledare. Från föräldrar och inte minst massmedier som gärna lyfter fram elitidrotten och dess vinnarskallar. Det är inte lika ofta medierna pratar om elitidrottares drivkraft att utvecklas och lära, för den har ju också alltid funnits där.
  8. Om vi ska flytta fokus från resultat, varför får i så fall ett lag som ligger under med 0-4 sätta in en extra spelare i barnmatcher?
    – Jag förstår att det låter lite motsägelsefullt. Det handlar i botten om att få jämnare matcher med bättre spelarutbildning och motivation hos spelarna. Det här är ett sätt att jämna ut spelet. och den enklaste indikatorn att gå efter är trots allt resultatet. Det enklaste och mest objektiva sättet att mäta om en match är ojämn är trots allt resultatet.
  9. Handen på hjärtat, är det alltid fel att toppa? Kan det faktiskt finnas gånger när det är befogat?
    – I barnfotboll upp till 12 år ser jag inte att det finns någon anledning. För ungdomar från 13 och till seniorålder hamnar man i lite mer av en gråskala. Det finns tillfällen där man kanske har anledning att ge några spelare lite mer speltid, exempelvis de som har tränat mest. Här gäller det självklart att ha kunskap och kloka ledare som bedömer utifrån den egna kontexten. Men det vi vet är att om det sker systematiskt och återkommande så finns det en baksida med avhopp och hämmad utveckling.
  10. Varför är toppning ett så känsligt ämne?
    – Utomstående upplever mycket av fotbollen ur ett elitperspektiv. Jag tror att en del kommer därifrån. Janne Andersson och Peter Gerhardsson förväntas alltid spela med bästa laget. Det kan väcka känslor att man vill att all idrott ska vara som den man ser på TV eller från läktaren. En del har kanske också upplevt att man nått en kortsiktig framgång tack vare toppning, till exempel vunnit en cup i unga år. Man kanske då inte har reflekterat över de långsiktiga riskerna med detta.
    – Sedan finns det dom som har egna negativa erfarenheter av toppning. Exempelvis de som själva har blivit bortvalda, eller har kompisar eller anhöriga som blivit det, har ofta starka negativa känslor. Så debatten går nog ofta het då bägge sidorna har starka åsikter och känslor kring ämnet.

Artikeln finns på SvFFs hemsida

Tidig selektering kontra sen specialisering i fotboll

Forskning visar att tidig selektering och specialisering inom fotboll kan ha negativa konsekvenser för både individen och laggruppen. Spelare som selekteras tidigt utsätts för högre psykologisk press, vilket ofta leder till minskad inre motivation, ökad risk för utbrändhet och sämre självkänsla. Dessutom förstärker tidiga urval relativa ålderseffekter och biologisk mognad, vilket skapar en skev konkurrensmiljö där sent utvecklade spelare riskerar att slås ut. På gruppnivå påverkar selektering lagkohesion negativt.

 

Tidiga urval och hård konkurrens kan minska tillit och samhörighet inom laget, medan ett stödjande klimat och team-building stärker gruppkänslan. Sen specialisering, där spelare får prova flera idrotter och utvecklas i en lekfull miljö, är kopplad till högre motivation, bättre fysisk och teknisk utveckling samt större sannolikhet att nå elitnivå på lång sikt. Sammanfattningsvis:

  • Tidig selektering → ökad stress, lägre motivation, risk för skador, sämre gruppsammanhållning.
  • Sen specialisering → starkare inre motivation, bättre långsiktig prestation, mer inkluderande lagmiljö.

 

Blandade grupper och rotationsträning

Forskning visar att blandade grupper och rotationsbaserad träning stärker sociala relationer och främjar fortsatt idrottsutövning. Genom att variera lagkonstellationer och roller skapas en inkluderande miljö som ökar känslan av samhörighet och minskar utslagning. Detta har visat sig bidra till att fler ungdomar stannar kvar inom idrotten längre och utvecklar positiva sociala nätverk (Science for Sport; Team-building interventions in youth elite football).  

 

Individanpassad träning och koordinativa färdigheter

Individanpassad träning med fokus på koordinationsförmåga minskar skaderisk och stärker välmående. Studier visar att övningar som utvecklar balans, rytm och rörelsekontroll inte bara förebygger överbelastningsskador utan också ökar självförtroendet och träningsglädjen. Detta är särskilt viktigt i unga åldrar där motorisk utveckling är avgörande för långsiktig prestation och hälsa (Systematic Review: Early Sport Specialization and Long-Term Athlete Development).  

 

Grafisk översikt

Faktor Tidig selektering/specialisering Sen specialisering
Motivation Minskad, risk för utbrändhet Starkare inre motivation
Skaderisk Hög (överbelastning) Låg
Gruppkohesion Försämrad Förbättrad
Långsiktig prestation Begränsad Ökad

 

Referenser

  1. Malm, C. (Umeå universitet). Tidig selektering i fotboll och dess psykologiska konsekvenser.
  2. Science for Sport. Early Specialization vs. Sampling in Youth Sports.
  3. Systematic Review: Early Sport Specialization and Long-Term Athlete Development.
  4. Studie på svenska U-14-spelare: Motivation som prediktor för elitnivå vid 19 år.
  5. Forskningsöversikt om lagkohesion: Team-building interventions in youth elite football.
  6. Relativa ålderseffekter i fotboll: Impact of biological maturity on selection processes.
Tjäna pengar till föreningen
Levererat av Gratis lagsida, medlemsregister och faktureringssystem till föreningen
Kaka

Godkänn kakor

Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies